onsdag 28 september 2011

Surfplattans historia

Surfplattespecial: del 1 - surfplattans historia
Av Pontus Gunnarsson Ur tidningen M3.

Sida 1: Nya behov födsSida 2: Telautografen första plattanSida 3: Gridpad - inte IpadSida 4: Iphone - drömmen om en surfplatta
SPECIAL: Att kartlägga surfplattans ursprung är inte det lättaste. Men här ger vi er den snåriga berättelsen om vad 1800-talet och dagens Ipad har med varandra att göra.


Allting ter sig så självklart. Teknologi tenderar att göra det ganska fort. Nya prylar och innovationer nästlar sig in i våra liv, skapar ett behov som inte fanns där förut och helt plötsligt kan vi inte leva ett normalt liv utan kaffekokaren, tv:n, datorn, internet eller mobiltelefonen.

Men den här berättelsen handlar inte om de prylarna, utan om surfplattan, den mest hajpade prylen just nu. Den har ännu inte nått samma status, men tro oss när vi säger att vi lever i dess tidevarv. Idag är det så självklart att surfplattan ser ut och fungerar som den gör, oavsett om det är en Ipad eller Android-platta. Men vägen hit har varit lång och full av kurvor.


Telautografen första plattan
Under surfplattans existens finns det egentligen bara två viktiga milstolpar, och det är 122 år. mellan dem 1888 ansökte nämligen den amerikanske uppfinnaren Elisha Gray om ett patent för en apparat som elektroniskt läste av handskrift från en styluspenna. Apparaten döptes till telautograf och kan lika gärna sägas vara ursprunget till faxmaskinen. Det tog dock lång tid innan tanken om en platta föddes, istället handlade det länge om datorer med pekskärmar.

Tekniken som Gray utvecklade får uppföljare, fler patent beviljas och den första touchskärmen föds 1942, samma år som Stephen Hawking ser dagens ljus. Fortfarande rör det sig om styluspennor, men nu kan tekniken känna igen handskrift och den moderna formen för surfplattor börjar långsamt formas här. Det dröjer dock till 1950-talet då nästa stora genombrott sker. Uppfinnaren Tom Dimond demonstrerar 1957 sin så kallade Styalator. Styalator är en tablet med touchskärm, som just känner igen handstil tack vare sin mjukvara. Men otack är världens lön, och i början av 60-talet stjäl istället företaget RAND Corporation rampljuset med sin RAND Tablet. Den blir betydligt mer känd och är relativt billig att tillverka.

Även Xerox försöker ge sig in på det okända territoriet med konceptet Dynabook. Denna är tänkt att få tangentbord såväl som stylusfunktion, men når aldrig längre än ritbordet.

Nu är formen gjuten. Än så länge finns det ingen kommersiell framgång att tala om, men under de kommande årtiondena dyker surfplattan som koncept upp lite här och var. 1966 syns en fantasibaserad prototyp i tv-serien Star Trek. Besättningen som älskar tajta dräkter hade alltid tillgång till viktig information direkt via en snygg och färgglad plastplatta. Interaktivitet inte inkluderad får man anta. Två år senare syns en platta som strömmar film i science fictioneposet 2001: ett rymdäventyr. Men verklighetens plattor börjar inte landa förrän 20 år senare.

Gridpad 1910 ser dagens ljus i september 1989. En medföljande stylus är fäst via sladd och plattan kör ett välkänt operativsystem, nämligen MS Dos. För sin tid ovanligt funktionell som ett alternativ till pc, hade Gridpad 1910 till och med en motsvarighet till dagens minneskort. 512 Kb stora var de på den tiden, och det räckte gott och väl.1990-talet blir således ett ovanligt händelserikt decennium.

Apple lägger grunden för Ipad redan 1993, då man släpper Message Pad, eller Apple Newton som den också kallas. En annan kändis under eran är Palm Pilot, företaget Palms populära personliga dataassistenter. Eller stenåldersplattor som vi kallar dem idag. Dessa blev faktiskt ganska stora, åtminstone i USA och den första modellen hade en högupplöst monokrom skärm med 160x160 pixlar.

Därefter är det Microsofts tur att ta stafettpinnen. 2001 demonstreras nämligen en Tablet PC för publiken på mässan Comdex. Plattan kör en speciell version av Windows XP, anpassad för touchbaserade gränssnitt. Och fortfarande är det styluspennor som gäller. Ett flertal tablets tillverkas, efter specifikationer satta av Microsoft. Tablet PC floppar inte direkt, men de är alldeles för dyra för att nå en bred målgrupp.


Nokia gör 2005 ett ärligt försök med 770 Internet Tablet. Men dess största bedrift blir att synas kort i filmen Fantastic Four, där Mr. Fantastic leker med den allt annat än fantastiska plattan. 770 faller på dålig batteritid och ett gränssnitt så slött att klockorna stannar.


Iphone – drömmen om en surfplatta
De misslyckade försöken med tabletdatorer och surfplattor gjorde att ingen vågade tro på tekniken, kanske kunde de användas till lagerpersonal för varuinventering och inget mer. Men plötsligt hände något.

Mitten av 2000-talet, Apple är sugna på att ge sig in i leken igen. Man börjar skissa på en modern surfplatta, men inser att idén lika gärna kan fungera som en mobiltelefon. Iphone föds ur drömmen om Ipad, och allting förändras. Framgång ger glöd åt det ursprungliga konceptet, och tre år efter Iphone landar Ipad. Tack vare ett simpelt gränssnitt, minimalistisk design och en kapacitiv skärm blir paddan det stora genombrottet för surfplattan. Och nu går vi en vår till mötes med ett regn av surfplattor från de flesta tillverkare. 122 år av utveckling har skapat ett nytt behov. Frågan är bara om behovet består, eller om surfplattan likt bakprojektions-tv:n och personsökaren förpassas till prylhistoriens pensionärshem.


Av Pontus Gunnarsson tidningen M3. 2011-09-28

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar