4 slides

Hej ! Här kommer mina 4 slides . Det är gjort i paddan med appen Explain Everything. Den har tyvärr blivit lite avhuggit från orginalent som är gjort i Pages. Men ni får hålla tillgodo med detta så länge tills jag hittar en lösning.
Under visningen (bild 2) så blir det ett uppehåll från mitt snack men  det är bara att vänta några sekunder så kommer jag igång.
Målgruppen för presentationen är ledningsstaben för barn och ungdom i Gävle.
Syften är att starta en  process hos ledningen omkring upprättande av en  it strategi.

Socialamedier inte teknik

Härlig dag i Östra Aros

Vilken dag ! Har fått möjligheten att lyssna och titta på fantastiska webbtidningar som IKT B studenterna tillverkat! Tar med mig många tankar under julen!

Några tips på användning av paddorna i klassrummet

70 intrestings ways to use ipad in the classrom

Handbok om medier i nya läroplanen LGR 11

Handbok-till-medieundervisning-Lgr-11

1980 underbar

Tack alla !

Hej ! Tack för alla fina presentationer Har fått många nya idéer som jag tar med mig!

Hej Alla! Finns det någon resurs som jag skulle kunna få titta på?

Hej !
Jag söker en resurs ! Är det någon som har en resurs som jag kan få kika på?
Per

Resurs förstudie digitala bilder i förskolan med hjälp av surfplattor

Syftet med detta projekt är att bidra till att förverkliga ikt målen i Barn och Ungdoms verksamhetplan Gävle kommun! Dvs höja kompetensen hos pedagogerna/medarbetarna genom att föra in modern teknik i det pedagogiska arbetet och därigenom stimulera barns nyfikenhet och lust att lära! Målgruppen Barn och personal i förskolan! För vidare information omkring mål syfte metod se resurs weebly min egna dokumentations sida Vetenskap.Vi har smalnat av plattans användnings område genom att i denna förstudie fokusera på pedagogisk dokumentation dv fotografera med paddan och skapa bildspel i applikationen iMovie, dokumentations och reflektions har vi använt bloggen som metod (min resurs) Problem som har uppstått är framförallt bloggen och hur man får använda den utan att det blir juridiska fel! Cheferna är noga med att det inte blir något fel och det är bra dvs att vi tar en rejäl diskusion tillsammans med juristerna på kommun! Men här skulle jag villa ha hjälp av er! Det har blivit en effekt som inte är så bra och det är att pedagogerna är för restriktiva med vad som publiceras på bloggen man vågar inte skriva mm! Ibörjan av projektet fick vi inte använda blogg eller andra sociala medier! Det var ej arbetsrelaterat material! Jag har fått slitit med det och diskuterat användningsområdet med bloggen!! Men löst det genom att vissa på möjligheterna med bloggen! Men det har inte varit lätt! Tekniken med plattorna har fungerat riktigt bra men man måste förbereda sig på lite krångel med skapande av iTunes konto och att en gemensam policy omkring konton mm bör diskuteras! Tekniskt fungerar plattorna riktigt bra förutom när det blir kallt! Kalla fingrar är Inge bra för den kapacitiva skärmen! Har varit på förskolan ett antal gånger och intervjuat pedagogerna om hur dom upplever bloggen och användningen av plattorna, och det är en mycket positiv och överraskande de dom säger som det främsta argumente är funktionaliteten dvs lätt att använda och , snabb ,batteritid och lätt att ta med ner på golvet ut skogen mm. Bloggen har varit ett nytt sätt att reflektera på och positivt men efter diskusion med jurister så har en rädsla infunnit sig och det blir för mig en utmaning! satraforskoleenhet.blogspot.com tyvärr kommer endast Malin att få inloggnings uppgifter!

Resursredovisning Malin

Hej! jag diskuterar just nu med våran kommunjurist och chefer omkring användningen av min resurs utifrån förstudien omkring surfplattornas implementering i förskolorna i Gävle kommun! Jag kommer att maila inloggningen till  Malin pga osäkrhet bland det juristiska om hantering av bilder som finns på bloggen. Så jag vill  inte lägga ut inloggnings uppgifter här ! RYGGEN FRI OBS tacksam för hjälp omkring detta med bilder på nätet , Vi har blanketer men tydligen dugger inte dom, Har ni några tips hur gör ni! Finns det blanketter som ni använder som ni vill delge mig?

Steve Jobs

Har läst en av appels grundare Steve Jobs biografi! Den är intressant utifrån flera perspektiv men det är framförallt intressant det som han beskriver som vägen mellan humaniora och teknik ! Han stod i korsningen mellan konst och teknik och beskriver essensen med ett digitalt nav!
Är det någon som har läst biografin?
Per

BETT

Hej!
Är det någon som skall åka till London i Januari ? Vi åker ner på mässan tillsammans med Datorn i utbildningen och det skulle vara roligt om någon från kursen ska dit!

Min resurs under konstruktion

Planering diskussion omkring förstudien!

Min väska

Gjgvcbhjbcvx
Hfygugjjcj

En liten film om att slippa vga sladd till projektorn när man arbetar med Ipad2

Oj vilken härlig och inspererande dag! Jag måste testa att skapa en liten film omkring trådlös visning från en Ipad2

Instruktions film

Vikaren Kristina

Appel Eventet

Följer massor av bloggar justnu ! Som direktskriver från appels event bl.a. om ios5 och iphone4s Det jag fokuserar på är röst igenkänings funktionen som jag är mycket nyfiken på!!
Den blogg jag följer mest är engadget
http://www.engadget.com/2011/10/04/apples-lets-talk-iphone-keynote-liveblog/?sort=newest&refresh=60

Prova att rita med ljud

Projektet HIPP, som står för "Haptik I Pedagogisk Praktik" har som mål att elever med synskador ska kunna skapa eget digitalt bild¬material, att underlätta för stödlärare att skapa tillgängligt bild¬material samt att utveckla möjligheter till samarbete i skolan mellan seende elever och elever med synskador. HIPP är ett projekt som följer upp arbete från det EU-finansierade projektet MICOLE.

Under projektet utvecklar vi ett ritprogram - HIPP-programmet (se Programmet). Teknisk utveckling samt pedagogisk och metodisk utveckling följer varandra åt i hela projektet, som pågår mellan 2009 och 2012. Under hela projektet medverkar skolungdomar och lärare på plats i skolorna med att utvärdera tekniken och använda den i undervisningen. Just nu finns HIPP-programmet på tre olika skolor - en i nordöstra Skåne, en i norra Småland och en på Gotland.

Talapraxi intressant film hur stark kraften är med ett redskap som fungerar.

Digitala resurser (Uppgift)

Digitalalärarresurser
Uppgift
Jag har inventerat olika sidor utifrån mitt intresseområde specialpedagogik. jag har inte kunnat tagit med alla utan ni som är intresserade för titta i mina länksidor här i bloggen. Jag håller också på att designa min resursr, det går åt en hel del tankekraft men det är otroligt roligt, men jag får begränsa mig för min sambo tycker inte att jag är så rolig. Obs måste noteras Brynäs 4 AIK 3 mycket viktig information. Det har varit svårt och nytigt att kritiskt granska sidorna !

Jag har kikat på papunet lätläst SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten). DART (salgrenska untiverstietssjukhuset) Hjälpmedelsinstitutet (HI) Gunilla Almgrens blogg och SÄRNÄT (särskolans nätverk i Sverige)

På  SPSM sida har jag fasnat för en resurs utifrån AKK
http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/Alternativ-och-kompletterande-kommunikation/Strategier-for-skolan-och-pedagogen/

Där finns det bra diskusons frågor att lyfta med pedagoger med fokus på alternativ kompletterande kommunikation.(AKK) och ge strategier för pedagogerna. Läs tipps mm. Upplever sidan som tydlig men lite tråkig layout.

Den andra sidan som jag har fastnat för är Hjälpmedelsinstitutets sida (HI) och kongnitionsportalen. http://www.hi.se/sv-se/Hjalpmedelstorget/Kognition/-/Kognition/
Där finns en mycket viktiga lärarresurer där pedagoger får testa på hur det kan vara att ha en annan perception ex hur är det att ha lektion i svenska om man har asberger syndrom eller dyslexi. jag gillar det verkligen ! jag anser att man måste på något sett utsätta sig själv för hur personer /elever upplever situationer som kan var besvärliga, det är ett bra sätt att få en förståelse och en kunskap om olika funktioshinder. Jag själv har testat på hur det är att vara gravt synskadan och rullstolsburen ! det var en a ha upplevelse. Personen som körde mig fick inte ( i övningen) prata med mig utan provocera med att prata överhuvudet,snacka i telefon och det var riktigt obehagligt att inte veta var man skulle eller om det skulle hoppa till i rullstolen pga av ex en trottoar mm. Det vi gör med dessa elever måste vi själva utsätta oss för !! Den här sidan skulle jag kunna använda för personalutbildningar.

Jag har också tittat på Gunilla Almgrens blogg http://gunillaalmgrenback.wordpress.com/#!/page/1och tittat på hennes diskussioner omkring förena digital och specialpedagogisk kompitens. Den bloggen är utifrån ett mer teoretisk perspektiv och det är det som jag tycker är så bra, man får en egen teoretisk tankekarta.
hon lyfter diskussion omkring olika perspektivval i specailpedagogiken, det rationella perspektivet och det kategoriska perspektivet och vilka konsekvenser det blir av dom olika perspektiven. en bra sida att lyfta kurser på till en högre plan. (teoretiskt perspektiv). Jag suklle vilja ha en sida som hon gör lätläst! om man tänker på målgruppen.


En sida som vi inte får glömma är Särnät (särskolans nätverk i Sverige) Där finns det olika resuser utifrån olika behov. allt från lektionsförslag, diskussions forum utifrån särskol perspektiv. Samt där finns dom flesta särskoler i landet som är ansluta till särnät, det ger en stor kontakt yta, där man har en bra idé bank.

Multimedia byrån har jag också kikat på som en sida som vi på skoldatatekt skulle kunna arbeta mer med! Utifrån ett kursperspektiv, dvs utnytja reurserna både som pedagog vid skoldateket men också i föräldrarutbildingar ex lära sig hur man lägger upp en youtube film för en förälder och visa på vad våra ungdomar/elever gör.

Granskningen av sidorna utifrån mitt perspektiv (sepcial) och den kälkretik som jag tror mig ha nytta av är att man har en vetenskaplig grund förförståelse. och att man värderarar olika påståenden noga Det är otroligt viktigt om jag skall ex rekomendera olika sidor för pedaoger att det finns evidens bakom sidorna.

Om man tittar på skolan, upplever jag det viktigt! om man läser kurslitteraturen att man måste byta tankesätt hur vi förbereder elever för internet sökning och dessa möjligheter! sidan 20 beskriver Stig Roland Rask om hur han efterteksmat ser på en skolans telfonhytt och att han registerar att det inte finns några förubudns lappar vad man inte får göra med telefonen (dvs ringa falsklarm, olaga hot, förtal, hets motfolkgrupp, mm)

Han menar att frågan handlar inte om vilka filter vi kan installera i datorerna utan vilka etiska filter  vi kan instalera i eleverna (citat) s 21

Jag håller med min kolega Ove om att om man är en van sökare så lära man sig att hitta i snårig teräng dvs man bortser från dålig layout. Man har lärt sig att snabbt sortera bort. Det kanske handlar om en träningsgrej eller ?????

Elever övervakas - vet inte om det Computersweden

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.402383/elever-overvakas--vet-inte-om-det

Pratkort för Ipad en film! Från Timagine

http://www.timagine.se/talking-cards/pratkort-film/

Surfplattans historia

Surfplattespecial: del 1 - surfplattans historia
Av Pontus Gunnarsson Ur tidningen M3.

Sida 1: Nya behov födsSida 2: Telautografen första plattanSida 3: Gridpad - inte IpadSida 4: Iphone - drömmen om en surfplatta
SPECIAL: Att kartlägga surfplattans ursprung är inte det lättaste. Men här ger vi er den snåriga berättelsen om vad 1800-talet och dagens Ipad har med varandra att göra.


Allting ter sig så självklart. Teknologi tenderar att göra det ganska fort. Nya prylar och innovationer nästlar sig in i våra liv, skapar ett behov som inte fanns där förut och helt plötsligt kan vi inte leva ett normalt liv utan kaffekokaren, tv:n, datorn, internet eller mobiltelefonen.

Men den här berättelsen handlar inte om de prylarna, utan om surfplattan, den mest hajpade prylen just nu. Den har ännu inte nått samma status, men tro oss när vi säger att vi lever i dess tidevarv. Idag är det så självklart att surfplattan ser ut och fungerar som den gör, oavsett om det är en Ipad eller Android-platta. Men vägen hit har varit lång och full av kurvor.


Telautografen första plattan
Under surfplattans existens finns det egentligen bara två viktiga milstolpar, och det är 122 år. mellan dem 1888 ansökte nämligen den amerikanske uppfinnaren Elisha Gray om ett patent för en apparat som elektroniskt läste av handskrift från en styluspenna. Apparaten döptes till telautograf och kan lika gärna sägas vara ursprunget till faxmaskinen. Det tog dock lång tid innan tanken om en platta föddes, istället handlade det länge om datorer med pekskärmar.

Tekniken som Gray utvecklade får uppföljare, fler patent beviljas och den första touchskärmen föds 1942, samma år som Stephen Hawking ser dagens ljus. Fortfarande rör det sig om styluspennor, men nu kan tekniken känna igen handskrift och den moderna formen för surfplattor börjar långsamt formas här. Det dröjer dock till 1950-talet då nästa stora genombrott sker. Uppfinnaren Tom Dimond demonstrerar 1957 sin så kallade Styalator. Styalator är en tablet med touchskärm, som just känner igen handstil tack vare sin mjukvara. Men otack är världens lön, och i början av 60-talet stjäl istället företaget RAND Corporation rampljuset med sin RAND Tablet. Den blir betydligt mer känd och är relativt billig att tillverka.

Även Xerox försöker ge sig in på det okända territoriet med konceptet Dynabook. Denna är tänkt att få tangentbord såväl som stylusfunktion, men når aldrig längre än ritbordet.

Nu är formen gjuten. Än så länge finns det ingen kommersiell framgång att tala om, men under de kommande årtiondena dyker surfplattan som koncept upp lite här och var. 1966 syns en fantasibaserad prototyp i tv-serien Star Trek. Besättningen som älskar tajta dräkter hade alltid tillgång till viktig information direkt via en snygg och färgglad plastplatta. Interaktivitet inte inkluderad får man anta. Två år senare syns en platta som strömmar film i science fictioneposet 2001: ett rymdäventyr. Men verklighetens plattor börjar inte landa förrän 20 år senare.

Gridpad 1910 ser dagens ljus i september 1989. En medföljande stylus är fäst via sladd och plattan kör ett välkänt operativsystem, nämligen MS Dos. För sin tid ovanligt funktionell som ett alternativ till pc, hade Gridpad 1910 till och med en motsvarighet till dagens minneskort. 512 Kb stora var de på den tiden, och det räckte gott och väl.1990-talet blir således ett ovanligt händelserikt decennium.

Apple lägger grunden för Ipad redan 1993, då man släpper Message Pad, eller Apple Newton som den också kallas. En annan kändis under eran är Palm Pilot, företaget Palms populära personliga dataassistenter. Eller stenåldersplattor som vi kallar dem idag. Dessa blev faktiskt ganska stora, åtminstone i USA och den första modellen hade en högupplöst monokrom skärm med 160x160 pixlar.

Därefter är det Microsofts tur att ta stafettpinnen. 2001 demonstreras nämligen en Tablet PC för publiken på mässan Comdex. Plattan kör en speciell version av Windows XP, anpassad för touchbaserade gränssnitt. Och fortfarande är det styluspennor som gäller. Ett flertal tablets tillverkas, efter specifikationer satta av Microsoft. Tablet PC floppar inte direkt, men de är alldeles för dyra för att nå en bred målgrupp.


Nokia gör 2005 ett ärligt försök med 770 Internet Tablet. Men dess största bedrift blir att synas kort i filmen Fantastic Four, där Mr. Fantastic leker med den allt annat än fantastiska plattan. 770 faller på dålig batteritid och ett gränssnitt så slött att klockorna stannar.


Iphone – drömmen om en surfplatta
De misslyckade försöken med tabletdatorer och surfplattor gjorde att ingen vågade tro på tekniken, kanske kunde de användas till lagerpersonal för varuinventering och inget mer. Men plötsligt hände något.

Mitten av 2000-talet, Apple är sugna på att ge sig in i leken igen. Man börjar skissa på en modern surfplatta, men inser att idén lika gärna kan fungera som en mobiltelefon. Iphone föds ur drömmen om Ipad, och allting förändras. Framgång ger glöd åt det ursprungliga konceptet, och tre år efter Iphone landar Ipad. Tack vare ett simpelt gränssnitt, minimalistisk design och en kapacitiv skärm blir paddan det stora genombrottet för surfplattan. Och nu går vi en vår till mötes med ett regn av surfplattor från de flesta tillverkare. 122 år av utveckling har skapat ett nytt behov. Frågan är bara om behovet består, eller om surfplattan likt bakprojektions-tv:n och personsökaren förpassas till prylhistoriens pensionärshem.


Av Pontus Gunnarsson tidningen M3. 2011-09-28

Frågeställning 2

Frågeställning 2 Vilka effekter har man kunnat se av IKT-användningen i skolan?

En grej som jag fastande för är att man har sett en tydlig samband mellan att man inte kan fokusera på teknikens fördelar utan att man måste ha ett strukturerat arbete kring teknikanvändningen kopplat till en pedagogisk ide. s 7 "Effektiv användande av IT i skolan"

En liten till reflektion omkring forsknings ansatser är att svenska studier har ofta fokus på att studera områderna Individ och gruppnivå! respektive skol-eller kommunnivå och få studier har haft ett nationellt fokus!samt få har kollat på skolledar faktorer!

En annan effekt som är intressant är att effekten av betygsutvecklingen kan ses när man integrerar IKT i skolans alla ämnen och integreras i det dagliga arbetet. Men också om man arbetar med samverkan elev elever och IKT (kolabortivt arbete)
Men en stor effekt är det för elever med funktionshinder där har man en väldig stor evidens på effekter !

En slutsats från the ICT impact Raport är att lärrollen förändras utifrån tekniken och det är (svårast) att läraren släpper kontrollen och får förtroende för elevernas självständighet s 36 Spännande effekt eller hur!!

Kopplingar till läroplan (styrdokument) vill jag gärna lyfta! Det jag tänker på Är Becta2 där engelsmännen kopplar digitala lärarresurser till mål i läroplan och kursplaner.. Viktigt tycker jag.

Avslutningsvis har man sett undervisning med ett fokus på lärande som en process ger den största effekten.

27 september 2011 11:54 

Lärar studerande

Lärare för oss!

Arbetade iktare

Gud vad duktiga pedagoger

Fika i Uppsala Ikt kurs

Vi har trevligt och diskuterar allt!

På väg till kursen ikt

Brynäs 4 - Djurgården 2

Detta är också viktigt information för mig!!!

Sammanställning av Talsyntesappar av Gunilla Almgren Bäck

Länk Talsyntesappar

BETT nästa år åker vi till London är det någon som ska åka på BETT?

Vi åker 5 personer från vårat team till London i januari och BETT mässan, det blir 4 gången jag åker så det ska bli riktigt spännande att få den möjligheten igen! Bett om det någon som inte vet vad det är !


BETT is the world’s leading event for educational technology where education professionals can evaluate and purchase a comprehensive range of ICT products and services. From early years to universities, BETT is an indispensable part of the annual knowledge-gathering process, coming at a time when establishments are planning and budgeting for the new school year.

LÄNK TILL BETTSHOW

OBS!! ID dagarna i Uppsala i år!

Hej alla! Om ni kan gå så gör det!


Hjälpmedels institutet ID-dagarna den 19-20 oktober på Uppsala Konsert & kongress.

Spännande ny teknologi från Skottland

Årets gästföreläsare är dr Annalu Waller, Senior Lecturer vid School of Computing, University of Dundee, Skottland.

Missa inte att höra Annalu Waller berätta om de spännande projekt hon är engagerad i vid Universitetet i Dundee!

Annalu Waller leder en forskningsgrupp inom AKK-området där de arbetar nära tillsammans med barn och vuxna med kommunikationssvårigheter i utvecklingen av ny teknologi. De har utvecklat olika nyskapande sätt att öka både hastigheten och kvaliteten på det som sägs med hjälpmedlen.

En sak som tagits fram i Dundee och som också håller på att provas i Sverige är PhonicStick, där användaren kan ljuda fram sitt meddelande med en joystick.

Annat som ligger Annalu Waller varmt om hjärtat är hur man kan underlätta för personer som använder AKK att kunna berätta och få tillgång till rätt uttryck vid rätt tillfälle.

ID dagarna innehåll

Hej! här kommer mina reflektioner omkring fältet IKT fråga 1.

1.     Hur IKT kan integreras i verksamheten

Det behövs en tydlighet på nationell nivå. (”Hela handen pekar”, från regering och riksdag) därefter är det på lokalnivå (skolnivå) att man diskuterar pedagogik dvs att man har en strategi där skolledare och pedagoger funderar omkring mål och metoder av användning av IKT med koppling mot styrdokumenten. (uppdraget)

Utifrån litteraturen jag läst så framgår det rätt tydligt, och det stämmer bra med min egen uppfattning, att det måste finnas en tydlig styrning på nationell nivå där IKT ”politik” pekas ut och mål och visioner blir tydliga. Jag tror att det är en viktig faktor för att IKT kan integreras i den skolverksamhet man befinner sig i. Det kanske också kan bli en mer likvärdig skola för alla, om tydliga strategier kommer från nationell nivå, vilket också Robert Kozma hävdar som en stor betydelse för att få effekt. (Sid 19 framtidens lärande.)  Det beskrivs också att risken är stor att om det inte finns tydliga syften och uppsatta mål så blir det lätt ett fokus på tekniken istället för pedagogiken. Men självklart så är en stor faktor på kommunnivå att det finns tillång till IKT redskap ex datorer. Digitalkompetens bör också diskuteras under denna punkt därför att det är den pedagogiska grundsynen som måste bli tydlig innan man sätter in IKT redskap. Det är förståelsen av kulturen, sociala frågeställningar, kritiskt granskande och framför allt att man lyfter diskussionen kring problematiserade förhållningssätt.  

En fråga som jag skulle vilja diskutera är om vi nu står inför ett skifte (paradigm) Vi har under en lång tid använt oss av pc/Mac datorer som har utformats av ingenjörer, teknologer mm  som jag upplever inte är användarvänliga utifrån ett mänskligt tänk! (för krångliga) Men nu står vi inför POST PC devicer dvs (surfplattor) som är mera intuitiva, enklare handhavande och utformade mer för  mänskligt tänkande av bl.a. beteendevetare pedagoger mm. Vad vill jag säga med det? Jo, om några år så tror jag kanske att vi får det enklare, rent tekniskt att integrera IKT i ex undervisningen när ex surfplattor, smartphones blir mer vanliga. Eller vad tror ni? Självklart är det fortfarandet tankegången omkring pedagogik som måste vara i centrum, men jag tror det kan underlätta om man har en teknik som är enklare! 

Våran lilla utställning monter!

Vårat team! Dreamteam!

Här är delar av centrala teamet som jag tillhör! Vi är fyra Ikt pedagoger! En psykolog! En specialist konsult psykiatri/sjuksköterska! En Specialpedagog!

Här arbetar jag!!

Skolkontoret Barn och Ungdom, Gävle kommun!

Kundtjänst tjejerna!

Här sitter tjejerna i reception!

SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten informerar!

Utmana eleverna i särskolan

http://www.spsm.se/-System-/Nyhetsarkiv/Utmana-eleverna-i-sarskolan/

Fredrik Kohlberg från Svensk talteknologi demonstrerar Echo SmartPen.

Regeringen satsar 120 miljoner till barn i behov av stöd i förskolan

Nu ska barn i behov av särskilt stöd få mer hjälp i förskolan.
Regeringen satsar 120 miljoner kronor de närmaste tre åren!

http://www.foraldrakraft.se/articles/f%C3%B6rskola/satsning-p%C3%A5-b%C3%A4ttre-st%C3%B6d-i-f%C3%B6rskolan

Stöd för lärande

Stöd för lärande Gävle skoldatatek har nu köpt in 5 st ipad2 och två st ipod touch.
"Vi experimenterar med iPad, för att ta reda på hur det kan stödja lärandet i utifrån vårat uppdrag. Eftersom den är platt, liten och interaktivt, den har en enkel styrfunktion (med fingrarna) och minimalt med fysiska knappar jämfört med konventionella, mycket tyngre bärbara datorer - den är interaktiv, mobilt lärande i en föränderlig skolmiljö."

Nätverks möte med Ikt pedagoger i X-län

Genomgång av alternativ verktyg! Vi diskuterade olika förhållande i dom olika kommunerna! Det är förvånansvärt olika förutsättningar för varje enskild ikt pedagog!

Is

Nu är vintern snart här!

Provar igen

Nu skriver jag ifrån tele appen och det fungerar!

Ikt bild

Bilden är tagit från Kul med Blogg !

Härligt härligt

kul!

IKT Bloggen

Hej! Nu sitter jag här och funderar om man skulle kunna fixa en blogg till våra kurser