torsdag 29 september 2011
onsdag 28 september 2011
Surfplattans historia
Surfplattespecial: del 1 - surfplattans historia
Av Pontus Gunnarsson Ur tidningen M3.
Sida 1: Nya behov födsSida 2: Telautografen första plattanSida 3: Gridpad - inte IpadSida 4: Iphone - drömmen om en surfplatta
SPECIAL: Att kartlägga surfplattans ursprung är inte det lättaste. Men här ger vi er den snåriga berättelsen om vad 1800-talet och dagens Ipad har med varandra att göra.
Allting ter sig så självklart. Teknologi tenderar att göra det ganska fort. Nya prylar och innovationer nästlar sig in i våra liv, skapar ett behov som inte fanns där förut och helt plötsligt kan vi inte leva ett normalt liv utan kaffekokaren, tv:n, datorn, internet eller mobiltelefonen.
Men den här berättelsen handlar inte om de prylarna, utan om surfplattan, den mest hajpade prylen just nu. Den har ännu inte nått samma status, men tro oss när vi säger att vi lever i dess tidevarv. Idag är det så självklart att surfplattan ser ut och fungerar som den gör, oavsett om det är en Ipad eller Android-platta. Men vägen hit har varit lång och full av kurvor.
Telautografen första plattan
Under surfplattans existens finns det egentligen bara två viktiga milstolpar, och det är 122 år. mellan dem 1888 ansökte nämligen den amerikanske uppfinnaren Elisha Gray om ett patent för en apparat som elektroniskt läste av handskrift från en styluspenna. Apparaten döptes till telautograf och kan lika gärna sägas vara ursprunget till faxmaskinen. Det tog dock lång tid innan tanken om en platta föddes, istället handlade det länge om datorer med pekskärmar.
Tekniken som Gray utvecklade får uppföljare, fler patent beviljas och den första touchskärmen föds 1942, samma år som Stephen Hawking ser dagens ljus. Fortfarande rör det sig om styluspennor, men nu kan tekniken känna igen handskrift och den moderna formen för surfplattor börjar långsamt formas här. Det dröjer dock till 1950-talet då nästa stora genombrott sker. Uppfinnaren Tom Dimond demonstrerar 1957 sin så kallade Styalator. Styalator är en tablet med touchskärm, som just känner igen handstil tack vare sin mjukvara. Men otack är världens lön, och i början av 60-talet stjäl istället företaget RAND Corporation rampljuset med sin RAND Tablet. Den blir betydligt mer känd och är relativt billig att tillverka.
Även Xerox försöker ge sig in på det okända territoriet med konceptet Dynabook. Denna är tänkt att få tangentbord såväl som stylusfunktion, men når aldrig längre än ritbordet.
Nu är formen gjuten. Än så länge finns det ingen kommersiell framgång att tala om, men under de kommande årtiondena dyker surfplattan som koncept upp lite här och var. 1966 syns en fantasibaserad prototyp i tv-serien Star Trek. Besättningen som älskar tajta dräkter hade alltid tillgång till viktig information direkt via en snygg och färgglad plastplatta. Interaktivitet inte inkluderad får man anta. Två år senare syns en platta som strömmar film i science fictioneposet 2001: ett rymdäventyr. Men verklighetens plattor börjar inte landa förrän 20 år senare.
Gridpad 1910 ser dagens ljus i september 1989. En medföljande stylus är fäst via sladd och plattan kör ett välkänt operativsystem, nämligen MS Dos. För sin tid ovanligt funktionell som ett alternativ till pc, hade Gridpad 1910 till och med en motsvarighet till dagens minneskort. 512 Kb stora var de på den tiden, och det räckte gott och väl.1990-talet blir således ett ovanligt händelserikt decennium.
Apple lägger grunden för Ipad redan 1993, då man släpper Message Pad, eller Apple Newton som den också kallas. En annan kändis under eran är Palm Pilot, företaget Palms populära personliga dataassistenter. Eller stenåldersplattor som vi kallar dem idag. Dessa blev faktiskt ganska stora, åtminstone i USA och den första modellen hade en högupplöst monokrom skärm med 160x160 pixlar.
Därefter är det Microsofts tur att ta stafettpinnen. 2001 demonstreras nämligen en Tablet PC för publiken på mässan Comdex. Plattan kör en speciell version av Windows XP, anpassad för touchbaserade gränssnitt. Och fortfarande är det styluspennor som gäller. Ett flertal tablets tillverkas, efter specifikationer satta av Microsoft. Tablet PC floppar inte direkt, men de är alldeles för dyra för att nå en bred målgrupp.
Nokia gör 2005 ett ärligt försök med 770 Internet Tablet. Men dess största bedrift blir att synas kort i filmen Fantastic Four, där Mr. Fantastic leker med den allt annat än fantastiska plattan. 770 faller på dålig batteritid och ett gränssnitt så slött att klockorna stannar.
Iphone – drömmen om en surfplatta
De misslyckade försöken med tabletdatorer och surfplattor gjorde att ingen vågade tro på tekniken, kanske kunde de användas till lagerpersonal för varuinventering och inget mer. Men plötsligt hände något.
Mitten av 2000-talet, Apple är sugna på att ge sig in i leken igen. Man börjar skissa på en modern surfplatta, men inser att idén lika gärna kan fungera som en mobiltelefon. Iphone föds ur drömmen om Ipad, och allting förändras. Framgång ger glöd åt det ursprungliga konceptet, och tre år efter Iphone landar Ipad. Tack vare ett simpelt gränssnitt, minimalistisk design och en kapacitiv skärm blir paddan det stora genombrottet för surfplattan. Och nu går vi en vår till mötes med ett regn av surfplattor från de flesta tillverkare. 122 år av utveckling har skapat ett nytt behov. Frågan är bara om behovet består, eller om surfplattan likt bakprojektions-tv:n och personsökaren förpassas till prylhistoriens pensionärshem.
Av Pontus Gunnarsson tidningen M3. 2011-09-28
Av Pontus Gunnarsson Ur tidningen M3.
Sida 1: Nya behov födsSida 2: Telautografen första plattanSida 3: Gridpad - inte IpadSida 4: Iphone - drömmen om en surfplatta
SPECIAL: Att kartlägga surfplattans ursprung är inte det lättaste. Men här ger vi er den snåriga berättelsen om vad 1800-talet och dagens Ipad har med varandra att göra.
Allting ter sig så självklart. Teknologi tenderar att göra det ganska fort. Nya prylar och innovationer nästlar sig in i våra liv, skapar ett behov som inte fanns där förut och helt plötsligt kan vi inte leva ett normalt liv utan kaffekokaren, tv:n, datorn, internet eller mobiltelefonen.
Men den här berättelsen handlar inte om de prylarna, utan om surfplattan, den mest hajpade prylen just nu. Den har ännu inte nått samma status, men tro oss när vi säger att vi lever i dess tidevarv. Idag är det så självklart att surfplattan ser ut och fungerar som den gör, oavsett om det är en Ipad eller Android-platta. Men vägen hit har varit lång och full av kurvor.
Telautografen första plattan
Under surfplattans existens finns det egentligen bara två viktiga milstolpar, och det är 122 år. mellan dem 1888 ansökte nämligen den amerikanske uppfinnaren Elisha Gray om ett patent för en apparat som elektroniskt läste av handskrift från en styluspenna. Apparaten döptes till telautograf och kan lika gärna sägas vara ursprunget till faxmaskinen. Det tog dock lång tid innan tanken om en platta föddes, istället handlade det länge om datorer med pekskärmar.
Tekniken som Gray utvecklade får uppföljare, fler patent beviljas och den första touchskärmen föds 1942, samma år som Stephen Hawking ser dagens ljus. Fortfarande rör det sig om styluspennor, men nu kan tekniken känna igen handskrift och den moderna formen för surfplattor börjar långsamt formas här. Det dröjer dock till 1950-talet då nästa stora genombrott sker. Uppfinnaren Tom Dimond demonstrerar 1957 sin så kallade Styalator. Styalator är en tablet med touchskärm, som just känner igen handstil tack vare sin mjukvara. Men otack är världens lön, och i början av 60-talet stjäl istället företaget RAND Corporation rampljuset med sin RAND Tablet. Den blir betydligt mer känd och är relativt billig att tillverka.
Även Xerox försöker ge sig in på det okända territoriet med konceptet Dynabook. Denna är tänkt att få tangentbord såväl som stylusfunktion, men når aldrig längre än ritbordet.
Nu är formen gjuten. Än så länge finns det ingen kommersiell framgång att tala om, men under de kommande årtiondena dyker surfplattan som koncept upp lite här och var. 1966 syns en fantasibaserad prototyp i tv-serien Star Trek. Besättningen som älskar tajta dräkter hade alltid tillgång till viktig information direkt via en snygg och färgglad plastplatta. Interaktivitet inte inkluderad får man anta. Två år senare syns en platta som strömmar film i science fictioneposet 2001: ett rymdäventyr. Men verklighetens plattor börjar inte landa förrän 20 år senare.
Gridpad 1910 ser dagens ljus i september 1989. En medföljande stylus är fäst via sladd och plattan kör ett välkänt operativsystem, nämligen MS Dos. För sin tid ovanligt funktionell som ett alternativ till pc, hade Gridpad 1910 till och med en motsvarighet till dagens minneskort. 512 Kb stora var de på den tiden, och det räckte gott och väl.1990-talet blir således ett ovanligt händelserikt decennium.
Apple lägger grunden för Ipad redan 1993, då man släpper Message Pad, eller Apple Newton som den också kallas. En annan kändis under eran är Palm Pilot, företaget Palms populära personliga dataassistenter. Eller stenåldersplattor som vi kallar dem idag. Dessa blev faktiskt ganska stora, åtminstone i USA och den första modellen hade en högupplöst monokrom skärm med 160x160 pixlar.
Därefter är det Microsofts tur att ta stafettpinnen. 2001 demonstreras nämligen en Tablet PC för publiken på mässan Comdex. Plattan kör en speciell version av Windows XP, anpassad för touchbaserade gränssnitt. Och fortfarande är det styluspennor som gäller. Ett flertal tablets tillverkas, efter specifikationer satta av Microsoft. Tablet PC floppar inte direkt, men de är alldeles för dyra för att nå en bred målgrupp.
Nokia gör 2005 ett ärligt försök med 770 Internet Tablet. Men dess största bedrift blir att synas kort i filmen Fantastic Four, där Mr. Fantastic leker med den allt annat än fantastiska plattan. 770 faller på dålig batteritid och ett gränssnitt så slött att klockorna stannar.
Iphone – drömmen om en surfplatta
De misslyckade försöken med tabletdatorer och surfplattor gjorde att ingen vågade tro på tekniken, kanske kunde de användas till lagerpersonal för varuinventering och inget mer. Men plötsligt hände något.
Mitten av 2000-talet, Apple är sugna på att ge sig in i leken igen. Man börjar skissa på en modern surfplatta, men inser att idén lika gärna kan fungera som en mobiltelefon. Iphone föds ur drömmen om Ipad, och allting förändras. Framgång ger glöd åt det ursprungliga konceptet, och tre år efter Iphone landar Ipad. Tack vare ett simpelt gränssnitt, minimalistisk design och en kapacitiv skärm blir paddan det stora genombrottet för surfplattan. Och nu går vi en vår till mötes med ett regn av surfplattor från de flesta tillverkare. 122 år av utveckling har skapat ett nytt behov. Frågan är bara om behovet består, eller om surfplattan likt bakprojektions-tv:n och personsökaren förpassas till prylhistoriens pensionärshem.
Av Pontus Gunnarsson tidningen M3. 2011-09-28
Frågeställning 2
En grej som jag fastande för är att man har sett en tydlig samband mellan att man inte kan fokusera på teknikens fördelar utan att man måste ha ett strukturerat arbete kring teknikanvändningen kopplat till en pedagogisk ide. s 7 "Effektiv användande av IT i skolan"
En liten till reflektion omkring forsknings ansatser är att svenska studier har ofta fokus på att studera områderna Individ och gruppnivå! respektive skol-eller kommunnivå och få studier har haft ett nationellt fokus!samt få har kollat på skolledar faktorer!
En annan effekt som är intressant är att effekten av betygsutvecklingen kan ses när man integrerar IKT i skolans alla ämnen och integreras i det dagliga arbetet. Men också om man arbetar med samverkan elev elever och IKT (kolabortivt arbete)
Men en stor effekt är det för elever med funktionshinder där har man en väldig stor evidens på effekter !
En slutsats från the ICT impact Raport är att lärrollen förändras utifrån tekniken och det är (svårast) att läraren släpper kontrollen och får förtroende för elevernas självständighet s 36 Spännande effekt eller hur!!
Kopplingar till läroplan (styrdokument) vill jag gärna lyfta! Det jag tänker på Är Becta2 där engelsmännen kopplar digitala lärarresurser till mål i läroplan och kursplaner.. Viktigt tycker jag.
Avslutningsvis har man sett undervisning med ett fokus på lärande som en process ger den största effekten.
tisdag 27 september 2011
söndag 25 september 2011
BETT nästa år åker vi till London är det någon som ska åka på BETT?
Vi åker 5 personer från vårat team till London i januari och BETT mässan, det blir 4 gången jag åker så det ska bli riktigt spännande att få den möjligheten igen! Bett om det någon som inte vet vad det är !
BETT is the world’s leading event for educational technology where education professionals can evaluate and purchase a comprehensive range of ICT products and services. From early years to universities, BETT is an indispensable part of the annual knowledge-gathering process, coming at a time when establishments are planning and budgeting for the new school year.
LÄNK TILL BETTSHOW
BETT is the world’s leading event for educational technology where education professionals can evaluate and purchase a comprehensive range of ICT products and services. From early years to universities, BETT is an indispensable part of the annual knowledge-gathering process, coming at a time when establishments are planning and budgeting for the new school year.
LÄNK TILL BETTSHOW
OBS!! ID dagarna i Uppsala i år!
Hej alla! Om ni kan gå så gör det!
Hjälpmedels institutet ID-dagarna den 19-20 oktober på Uppsala Konsert & kongress.
ID dagarna innehåll
Hjälpmedels institutet ID-dagarna den 19-20 oktober på Uppsala Konsert & kongress.
Spännande ny teknologi från Skottland
Årets gästföreläsare är dr Annalu Waller, Senior Lecturer vid School of Computing, University of Dundee, Skottland.
Missa inte att höra Annalu Waller berätta om de spännande projekt hon är engagerad i vid Universitetet i Dundee!
Annalu Waller leder en forskningsgrupp inom AKK-området där de arbetar nära tillsammans med barn och vuxna med kommunikationssvårigheter i utvecklingen av ny teknologi. De har utvecklat olika nyskapande sätt att öka både hastigheten och kvaliteten på det som sägs med hjälpmedlen.
En sak som tagits fram i Dundee och som också håller på att provas i Sverige är PhonicStick, där användaren kan ljuda fram sitt meddelande med en joystick.
Annat som ligger Annalu Waller varmt om hjärtat är hur man kan underlätta för personer som använder AKK att kunna berätta och få tillgång till rätt uttryck vid rätt tillfälle.
ID dagarna innehåll
Hej! här kommer mina reflektioner omkring fältet IKT fråga 1.
1. Hur IKT kan integreras i verksamheten
Det behövs en tydlighet på nationell nivå. (”Hela handen pekar”, från regering och riksdag) därefter är det på lokalnivå (skolnivå) att man diskuterar pedagogik dvs att man har en strategi där skolledare och pedagoger funderar omkring mål och metoder av användning av IKT med koppling mot styrdokumenten. (uppdraget)
Utifrån litteraturen jag läst så framgår det rätt tydligt, och det stämmer bra med min egen uppfattning, att det måste finnas en tydlig styrning på nationell nivå där IKT ”politik” pekas ut och mål och visioner blir tydliga. Jag tror att det är en viktig faktor för att IKT kan integreras i den skolverksamhet man befinner sig i. Det kanske också kan bli en mer likvärdig skola för alla, om tydliga strategier kommer från nationell nivå, vilket också Robert Kozma hävdar som en stor betydelse för att få effekt. (Sid 19 framtidens lärande.) Det beskrivs också att risken är stor att om det inte finns tydliga syften och uppsatta mål så blir det lätt ett fokus på tekniken istället för pedagogiken. Men självklart så är en stor faktor på kommunnivå att det finns tillång till IKT redskap ex datorer. Digitalkompetens bör också diskuteras under denna punkt därför att det är den pedagogiska grundsynen som måste bli tydlig innan man sätter in IKT redskap. Det är förståelsen av kulturen, sociala frågeställningar, kritiskt granskande och framför allt att man lyfter diskussionen kring problematiserade förhållningssätt.
fredag 23 september 2011
Vårat team! Dreamteam!
Här är delar av centrala teamet som jag tillhör! Vi är fyra Ikt pedagoger! En psykolog! En specialist konsult psykiatri/sjuksköterska! En Specialpedagog! 
onsdag 21 september 2011
Regeringen satsar 120 miljoner till barn i behov av stöd i förskolan
Nu ska barn i behov av särskilt stöd få mer hjälp i förskolan.
Regeringen satsar 120 miljoner kronor de närmaste tre åren!
http://www.foraldrakraft.se/articles/f%C3%B6rskola/satsning-p%C3%A5-b%C3%A4ttre-st%C3%B6d-i-f%C3%B6rskolan
Regeringen satsar 120 miljoner kronor de närmaste tre åren!
http://www.foraldrakraft.se/articles/f%C3%B6rskola/satsning-p%C3%A5-b%C3%A4ttre-st%C3%B6d-i-f%C3%B6rskolan
Stöd för lärande
Stöd för lärande Gävle skoldatatek har nu köpt in 5 st ipad2 och två st ipod touch.
"Vi experimenterar med iPad, för att ta reda på hur det kan stödja lärandet i utifrån vårat uppdrag. Eftersom den är platt, liten och interaktivt, den har en enkel styrfunktion (med fingrarna) och minimalt med fysiska knappar jämfört med konventionella, mycket tyngre bärbara datorer - den är interaktiv, mobilt lärande i en föränderlig skolmiljö."
"Vi experimenterar med iPad, för att ta reda på hur det kan stödja lärandet i utifrån vårat uppdrag. Eftersom den är platt, liten och interaktivt, den har en enkel styrfunktion (med fingrarna) och minimalt med fysiska knappar jämfört med konventionella, mycket tyngre bärbara datorer - den är interaktiv, mobilt lärande i en föränderlig skolmiljö."
tisdag 20 september 2011
Nätverks möte med Ikt pedagoger i X-län
Genomgång av alternativ verktyg! Vi diskuterade olika förhållande i dom olika kommunerna! Det är förvånansvärt olika förutsättningar för varje enskild ikt pedagog!
onsdag 14 september 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)